Grupp 14

Fem tekniker för en dålig lärare Läraren skrattar när eleven svarar fel på en fråga  Läraren tilltalar inte eleverna med namn Läraren delar upp eleverna i aktiviteter efter deras kön och könsroller Läraren nedvärderar lektionens innehåll Läraren äter godis i klassrummet  Brynolf, M. (2007,s. 90-98) menar att läraren ska jobba för att motverka kränkning i klassrummet. Genom att skratta åt eleverna som svarar fel så kränker läraren eleverna och det kan medföra att eleverna inte vågar svara på frågor och får intrycket av att det är en acceptabel reaktion när någon svara fel. En förtroendefull relation mellan lärare och elev är viktigt för att eleverna ska känna sig trygga. Enligt Eriksson-Gustavsson, Göransson, & Nilholm (2011, s. 101) kan även relationen vara avgörande för elevens inlärning. Att läraren inte kan elevernas namn trots en längre tid i samma klass och istället tilltalar dem med du kan medföra att barnen inte känner sig sedda och att det hindra...

Den här seriestrippen handlar om en elev och en lärare under slutet av en rast. Situationen handlar tacklar både dual-coding, nu vet eleven vad ordet former innebär, han har det sparat i huvudet som både ett ord med en innebörd men även en eller flera bilder. Den har även med intryck från kognitivismen, att man kopplar gammal kunskap med ny. Weistein, Y.  The testing effect and dual coding - från ResearchED 2017 [UR:s titel felaktig] . [Föreläsning - video], 2017. https://urskola.se/Produkter/200553-UR-Samtiden-ResearchED-2017-En-students-resa-genom-larandet (2017-09-27).

Det kommer ofta komma situationer när eleverna inte känner motivation eller inte tycker att vissa ämnen är roliga. I klassen där jag hade min auskultation så jobbade läraren på många olika sätt för att motivera sina elever och få dem att jobba på lektionerna. Läraren använde sig i denna situation av iPad för att motivera eleverna att jobba i boken. På deras iPad fick de jobba vidare med nya mattetal. Har ni några förslag på hur man kan jobba för att motivera eleverna till saker de inte tycker är kul? Källa:  Lundgren, U. P., Säljö Roger, & Liberg, C. (2014).  Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare . Stockholm: Natur & kultur.

Situationen i seriestrippen är inspirerad av morgonrutinen på skolan där min auskultation utfördes. Detta har jag också nämnt i blogginlägget om auskultationen. Situationen är präglad av behaviorismen och dess associationsteori som nämns av Säljö (Säljö, 2010, s. 142). Den lugna musiken och läsandet kopplas associeras med skolans början och leder till att eleverna blir lugnare när de kommer in på morgonen. Associationen mellan den lugna atmosfären och läsandet kan också leda till att eleverna blir mer villiga att läsa. Säljö, R. (2010). Den lärande människan. I R. Säljö & U. P. Lundgren, C. Liberg (Red.), Lärande Skola Bildning - Grundbok för Lärare . Stockholm: Natur & kultur. Tycker ni att det här är en användbar teknik? Kan ni tänka er använda den i era framtida klasser? Eller tycker ni att det är slöseri med tid?

Denna lilla berättelse kan kopplas till behaviorismen och förstärkningsprincipen med beröm i klassrummet.  Behaviorismens syn på skolan kan ses som en positiv syn på individens möjlighet. Man ser det som att varje person kan lära sig ett avancerat beteende oavsett vilken bakgrund eller tidigare erfarenhet man h ar. Detta visar läraren här genom att peppa eleven och säga att hon visst kan lära sig även om hon har känslan att hon inte kan. Läraren använder även beröm och belöning som ett sätt för eleverna att orka jobba sista tiden innan dem ska gå på lov vilket även det kan kopplas till behaviorismen . Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (Red.). (2017). Lärande, skola, bildning (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur.  Vad tycker ni om denna belöning med film avslutningsvis? Är det ett bra sätt eller kan det ses som att man mutar barnen och på så sätt lär sig barnen bara för stunden och stressar igenom uppgifterna för att få se fil...

MIN Seriestripp är inspirerad av en mattelektion som utfördes under min auskultation. Eleverna fick träna matte på en iPad i form av ett matematikspel (NOMP), där eleverna tävlade mot sig själva och samlade poäng och medaljer. Seriestripp kopplas till det behavioristiska perspektivet då det tydligt syns att oregelbunden respons som eleverna får av spelet samt den positiva responsen av matteläraren som förstärker detta beteende hos eleven via att säger "Bra jobbat" vid rätt utförandet. Detta medför att eleverna blir glada och kommer med hög sannolikhet även i framtiden vilja träna matte i form av matematikspelet (NOMP). Källa:  Lundgren, U. P., Säljö Roger, & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare . Stockholm: Natur & kultur.