Auskultationen
Jag fick möjligheten att göra min
auskultation, observation i en årskurs 1 på en liten skola med ca 80 elever.
Under mina dagar på skolan så lärde jag mig många intressanta saker och gillade
hur läraren i klassen jag fick vara jobbade med beröm och tänkte därför skriva
lite om det.
Genom att titta på hur läraren jobbade så
kunde jag se att hon jobbade från olika perspektiv under skoldagensgång utan
att hon själv kanske tänkte på det. Jag har valt att skriva lite om hur jag
kunde se ett behavioristiskt perspektiv i klassrummet.
Man kunde tydligt se hur läraren i
denna klass jobbade med beröm och att hon också jobbade utifrån hur varje
enskild elev fungerar vilket gör att det blir viktigt att lära känna alla
elever och deras olikheter. Något som fungerar för en elev kanske inte alls
fungerar för en annan. Då läraren hade
ett lugnt intryck så såg man tydligt att det gav ett lugn i klassen och det
kallas i behaviorismen för modellinlärning där eleven vill efterlikna någon de
ser upp till, i detta fall läraren (Hwang/Nilsson). Men hade läraren haft
ett dåligt humör eller har svårt att organisera uppgifter så menar man i
behaviorismen att det smittar av sig på eleverna.
Ett exempel på hur läraren jobbade var
att med hjälp av beröm kunna undvika att behöva tjata på de elever som inte
lyssnat. Det här gav effekt på de som inte gjort vad dom blivit tillsagda att
göra. Där en situation av många var att eleverna skulle sitta tysta på sina
platser och vänta på att läraren säger att de får gå ut på rast. En kille
lyssnade inte och gjorde inte som han skulle, då vände sig läraren till en av
eleverna som sitter snällt på sin plats och säger ”så duktig du är som sitter
fint på din plats”, sen får de som sitter fint och väntar gå ut på rast. Det
här gjorde att eleven som inte lyssnat snabbt går och sätter sig på sin plats
och får därefter också gå ut på rast. Enligt behaviorismen så ses belöning vara
mycket mer effektiv i uppfostran än bestraffning (Hwang/Nilsson).
Självklart behöver man säga till sina elever ibland men hur skulle du göra för att undvika att alltid behöva tjata?
Intressant inlägg, jag har nog aldrig reflekterat över om jag tjatar på mina elever i skolan. Men så är det nog eftersom jag många gånger får upprepa att eleverna ska dampa sig eller börja jobba. Kommer absolut att ta med mig detta och se om det kan ge effekt :)
SvaraRaderatack för din kommentar. Fungerade väldigt bra i detta klassrum, det var en klass på ca 12 elever så det kanske inte skulle fungera lika bra i en klass på 20 elever, det gäller att testa olika saker och se vad som fungerar bäst i just den klassen man har.
RaderaRoligt att du också skrev om elevbemötande! Jag fastnade för samma sak under min auskultation, om hur lärares olika beteenden påverkar och smittar av sig på eleverna. Jag tror att tjat aldrig är en metod som fungerar i längden för att få elever att sluta med något, utan att man istället bemöter dem på samma sätt som man själv vill bli bemött. Det är självklart att man ibland måste säga till eleverna men det finns olika sätt att göra det på. Jag skulle nog ifrågasätta varför de gör något, för att de själva ska få reflektera och förstå vad de gör fel istället för att jag ska stå och skrika på dem om hur de ska vara.
SvaraRaderaJa, det var väldigt kul att se olika metoder som fungerar och att man faktiskt lärde sig mycket under sin askultation som kommer vara användbart på sin VFU.
RaderaEtt bra inlägg med ett spännande fokus. Elevbemötande är väldigt viktigt och jag tror att kunna vara anpassningsbar som lärare är viktigt. Varje situation och eleven är unik, på vissa tror jag att tjat kan hjälp och på andra inte. Därför blir det viktigt att lära känna eleverna.
SvaraRaderaTack för en intressant läsning.
tack. Ja, man lärde sig mycket på sin askultation och som du säger så är det viktigt att anpassa sig efter alla elever och se vad som funkar på vem.
Radera